Tvättmedel
Tenisder har används som tvättmedel i flera tusen år, men det var först på 1930-talet som man lärde sig att framställa syntetiska tensider. Tidigare hade man framställt tensider genom att koka djurfett och aska, själva tensiden är då den negativa jonen av fettsyrans salt. Det är ett exempel på en anjonisktensid, vilka lämpar sig som tvättmedel. Även nonjoniska tensider fungerar bra som tvättmedel.
Bilden illustrerar hur en fettpartikel "lyfts" från plagget m.h.a. tensider. De hydrofoba svansarna fäster sig i fettpartikeln och den blir då inkapslad av hydrofila huvuden och kan då lätt spolas bort med sköljvattnet. stöter man vanligast på i alla olika typer av tvättmedel, p.g.a deras förmåga att lösa fett. "Smutts" på kläderna är antingen vatten- eller fettlösliga, det som är vattenlösligt tvättar vattnet bort. Men en fett fläck kan vara omöjlig att få bort med vatten. Men p.g.a. att tensiden har en hydrofob och en hydrofil enda så kan den "tvätta" bort fläcken. Jag ska demonstrera det med en bild. Tensiderna har också en annan uppgift i tvättmedel, de minskar vattnets ytspänning. Vilket gör det möjligt för vattnet att lättare tränga in i tyget.
Hårbalsam
I hårbalsam använder man sig av katjonsika tensider, tensider med posetivt laddade huvuden. De positiva tensiderna kan bindas till proteiner i hårstrånen och förebygger då att håret blir "statiskt".
Gruvindustri|Flotation
Här hänvisar jag till laborationen på flotation, i teoridelen finner du hur flotation fungerar i praktiken.
Ta mig dit! <-- KLICKA HÄR
Andra områden
Det finns massor av områden som man använder tensider inom några exempel följer:
Pappersindustri - Ex. För att öka uppsugnings förmågan hos mjukt papper
Färgindustri - Ex. Vätning och dispergering av pigment och bindemedel
Livsmedelsindustri - Ex. Emulgatorer i såser, majonnäs och glass
